Långshyttan vindkraftsprojekt i Hedemora kommun

RWE bjuder in till tidig dialog om vindkraftsparken Långshyttan

Den tidiga dialogen är det första steget i tillståndsprocessen, där vi som vindkraftsprojektör bjuder in närboende, fastighetsägare och andra intressenter som kan beröras av vindparken att lämna synpunkter och förslag. Läs mer om tillståndsansökan för vindkraftsparken Långshyttan under ”tillståndsprocessen”.

Har du frågor eller funderingar? Vänligen kontakta oss

Under ”Frågor och svar” hittar du svar på vanligt förekommande frågor. Har du ytterligare frågor eller funderingar är du alltid välkommen att kontakta RWE:s projektledare med information, synpunkter eller förslag.

Om vindkraftsprojektet Långshyttan

I utvecklingen av Långshyttan följer RWE de planer och det underlag som Hedemora kommun och region Dalarna tar fram för vindkraftsetablering. Projektområdet för Långshyttan sammanfaller med vad som i nuläget är känt om de båda ovanstående underlagen.

I nuläget planeras vindkraftsparken ha upp till 13 turbiner med en effekt på 8-10 MW vardera. Höjden kan bli upp till 290 meter. I nuvarande omfattning beräknas vindkraftsparken producera 333 GWh om året, vilket motsvarar förbrukningen av hushållsel för 66 560 villor.

Läs mer om vilket skede projektet befinner sig i och om tillståndsansökan under ”Tillståndsprocessen”.

Fakta om Långshyttan

På kartan visas projektområdet för Långshyttan, som ligger i sydöstra delen av Dalarna, Hedemora kommun, strax norr om Långshyttan. Öster om projektområdet ligger sjöarna Edsken, Fullen och Grycken och söder om projektområdet ligger sjöarna Lången och Amungen. Området kännetecknas av flera höjder med måttlig till brant lutning.

RWE har utvärderat större delar av Sverige, och projektområdet för Långshyttan har mycket bra förutsättningar och få intressekonflikter jämfört med andra områden. Vindförhållandena i området ger bra förutsättningar för vindkraft. Markägare i projektområdet är positiva till en etablering och det finns möjlighet till nätanslutning. Större delen av projektområdet som ägs av Sveaskog utgörs av produktionsskog. Det finns bra vägar i området som går att anpassa för att kunna transportera vindturbiner och komponenter. En förstärkt infrastruktur kan gynna näringslivet, ny industrietablering samt framkomligheten i området. Det finns även ett växande behov av el i närområdet.

Du är alltid varmt välkommen att kontakta projektledaren med frågor eller funderingar.

Projektområdet

En detaljerad topografisk karta som visar olika terränger, sjöar och naturreservat i ett svenskt landskap.

På kartan visas projektområdet där RWE utvecklar vindkraftsparken Långshyttan

Klicka på bilden för att zooma

Om projektet realiseras, kan det bidra till att ge:

00 ton

i minskade utsläpp av växthusgaser.

00 GWh

uppskattad elproduktion per år, vilket motsvarar ca 10% av den ökade konsumtion av el som Dalarna behöver till 2030.

00 %

av årsintäkterna i bygdemedel till lokalt närings- och föreningsliv. Detta motsvarar ungefär 50-60 miljoner kronor från Långshyttan över dess livstid.*

^{*Beräknat enligt samma modell som används i den statliga utredning ”Värdet av vinden”.}

Tillståndsprocessen

För att få bygga en vindpark krävs tillstånd enligt 9 kapitlet i miljöbalken. För vindkraftsparken Långshyttan är det miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Dalarnas län som prövar och fattar beslut om vindkraftsparken ska få tillstånd eller inte.

1. Tidig dialog

Det första steget i processen är den tidiga dialogen, där RWE som vindkraftsprojektör bjuder in närboende, fastighetsägare och andra intressenter som kan beröras av vindkraftsparken att lämna synpunkter och förslag.

2. Samråd

Nästa steg är att RWE genomför samråd med berörda parter så som boende i närområdet, allmänheten, föreningar, organisationer och myndigheter. Vid samrådet, precis som i den tidiga dialogen, har intressenter möjlighet att lämna information och synpunkter. Detta utgör en del av underlaget för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsparken.

3. Miljökonsekvensbeskrivning (MBK)

Som vindkraftprojektör ska vi ta fram en miljökonsekvensbeskrivning, där vi identifierar och beskriver det intrång som vindparken kan antas innebära i området och vilken påverkan det kan ha på människor, djur, natur och miljö. MKB:en kommer innehålla resultaten från flera olika utredningar som vi genomför, bland annat:

Nollalternativ, exempelvis hur området och klimatet påverkas om vindkraftsparken inte byggs
Hur riksintressen och intressen som är skyddade enligt miljöbalken påverkas
Hur fåglar, fladdermöss, andra djur och natur påverkas
Hur kulturmiljö och friluftsliv kan påverkas
Hur landskapsbilden påverkas och hur parken kan uppfattas visuellt
Hur ljud, hinderbelysning och skuggor kan uppfattas

4. Tillståndsansökan lämnas in

När samråd och utredningar har genomförts och MKB:en är klar kan en tillståndsansökan lämnas in till miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Så skapar vindkraften lokal nytta

Vi vill åstadkomma en lyckad etablering med förankring och nytta för bygden.

Fler arbetstillfällen

När ett vindkraftsprojekt realiseras skapas nya arbetstillfällen, både regionalt och lokalt – under byggfasen så väl som långsiktiga jobb för RWE:s driftanställda under parkens livslängd. När en vindpark byggs behövs arbetskraft för att bygga bland annat vägar, elnät och fundament. Till det kommer indirekta arbetstillfällen i serviceyrken som restaurang och logi.

Visa mindre

Fler arbetstillfällen

En levande landsbygd

Eftersom vi själva främst verkar på landsbygden ligger det i vårt intresse att vi har en levande bygd att bo och leva i. Vi använder så långt det är möjligt lokal och regional arbetskraft för byggande och drift av vindparker. Vår ambition är att både vår egen personal och underleverantörer så långt som möjligt ska verka bo, och handla lokalt, så att bygden får så stor nytta som möjligt av vindparken redan från början.

Visa mindre

En levande landsbygd

Dialog om lokala behov

Det viktigaste för oss är att det är de lokala behoven som styr hur bygdemedel ska användas. För att ge exempel på möjlig användning av bygdemedel från vindkraftsparken, så kan pengarna användas till: finansiering av energieffektiviseringsåtgärder i byggnader, kapital för småföretag, föreningar och upprustning av verksamheter.

Vi vill gärna ha en dialog med lokalsamhället och närboende för att få fram förslag och idéer om hur bygden kan utvecklas, så att pengarna ger maximal nytta.

Har du andra idéer? Kontakta gärna oss och berätta vad du tycker är viktigt!

Visa mindre

Dialog om lokala behov

Industrins klimatomställning

Dalarna har en stark historia som industriregion, med stål-, pappers- och gruvindustri för att nämna några. När dessa industrier nu ställer om sina verksamheter för att minska utsläppen av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen innebär det ett ökat behov av fossilfri el. Industri- och byggsektorns andel av den totala elanvändningen i Dalarna är 60 procent, att jämföra med rikssnittet på 40 procent, enligt siffror från Energimyndigheten.

Visa mindre

Industrins klimatomställning

Stor miljönytta

Hedemora, Sverige och hela världen ställer just nu om för att snabbt minska koldioxidutsläppen och minska klimatpåverkan. Dessutom finns det flera andra fördelar för den lokala miljön i Sverige med att minska förbränningen av fossila bränslen, så som minskningar av marknära luftföroreningar, övergödning, försurning och oljespill i hav och sjöar. En viktig del i det arbetet är att elektrifiera industrin, transporterna och övriga samhället. För att klara det behövs en kraftigt ökad elproduktion, vilket Sverige har goda förutsättningar för.

Vindkraft är det fossilfria kraftslag som kan byggas ut snabbast i stor skala och till lägst kostnad. För varje nytt vindkraftverk som byggs minskar utsläppen.

Tack vare den tekniska utvecklingen ger nya vindkraftverk omkring fyra gånger mer el än genomsnittet för befintliga vindkraftverk. Det betyder att vi kan skapa stor klimatnytta med färre verk.

Visa mindre

Stor miljönytta

Ett enkelt blått rektangel på en vit bakgrund.

Mer förnybar el

Enligt Energimyndighetens och Naturvårdsverkets strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad i hela Sverige bör vindkraften i Dalarnas län byggas ut till 7,5 TWh år 2040. De cirka 0,33 TWh som planerade Vindkraftspark Långshyttan kan producera skulle utgöra ett betydelsefullt bidrag till det målet och till att möta ett ökat energibehov lokalt och i regionen.

Visa mindre

Mer förnybar el

Vanliga frågor och svar kring projektet

Varför anses området vara en lämplig plats?

RWE har utvärderat större delar av Sverige, och projektområdet för Långshyttan har mycket bra förutsättningar och få intressekonflikter jämfört med andra områden. Vindförhållandena i området ger bra förutsättningar för vindkraft. Markägare i projektområdet är positiva till en etablering och det finns möjlighet till nätanslutning. Större delen av projektområdet som ägs av Sveaskog utgörs av produktionsskog. Det finns bra vägar i området som går att anpassa för att kunna transportera vindturbiner och komponenter. En förstärkt infrastruktur kan gynna näringslivet, ny industrietablering samt framkomligheten i området. Det finns även ett växande behov av el i närområdet.
Hur påverkas djur, natur och den lokala miljön av vindkraften?

Ingen elproduktion är helt fri från miljöpåverkan, men vindkraften har i jämförelse med andra kraftslag en liten negativ påverkan. Naturskyddsföreningen bedömer att vindkraften kan mer än fyrfaldigas utan att det sker på bekostnad av biologisk mångfald och artrikedom. Vindparker ges inte tillstånd om den lokala miljöpåverkan anses för stor och vi på RWE utreder noggrant hur vi kan minimera påverkan. Samtidigt bidrar ny vindkraft till att motverka den pågående uppvärmningen av planeten, som är ett stort hot mot både djur och natur.
Hur mycket låter det från en vindpark?

Hur starkt ljudet är från en vindpark kan variera och beror bland annat på väderförhållanden. Som riktvärde får ljudet från vindkraftverk inte överstiga 40 decibel utomhus vid bostäder, vilket ligger i linje med vad Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar. Det motsvarar en nivå som ibland jämförs med svag radiomusik.