Knarten Vindkraftsprojekt i Torsby kommun

RWE bjuder in till tidig dialog om vindkraftsparken Knarten

Den tidiga dialogen är det första steget i tillståndsprocessen, där vi som vindkraftsprojektör bjuder in närboende, fastighetsägare och andra intressenter som kan beröras av vindparken att lämna synpunkter och förslag. Läs mer om tillståndsansökan för vindkraftsparken Knarten under ”tillståndsprocessen”.

Har du frågor eller funderingar? Vänligen kontakta oss

Under ”Frågor och svar” hittar du svar på vanligt förekommande frågor. Har du ytterligare frågor eller funderingar är du alltid välkommen att kontakta RWE:s projektledare med information, synpunkter eller förslag.

Om utredningsområdet för projektet Knarten

Knarten ligger i den norra delen av Torsby kommun. Utredningsområdet består i huvudsakligen av barrskog med inslag av sjöar, bäckar och myrmarker. Inom området bedrivs ett aktivt skogsbruk. Inga detaljplanelagda områden berörs av projektets utredningsområde.

Projektet Knarten började utvecklas under 2025. Sedan dess har projektets omfattning förändrats, från att omfatta upp till 30 vindkraftverk till nuvarande storlek med maximalt 18 verk.

Området som utreds inkluderar de två höjderna södra och norra Knarten, varifrån projektet fått sitt namn.

Baserat på tillgänglig kunskap har utredningsområdet mycket bra förutsättningar och få intressekonflikter jämfört med andra områden. Vindförhållandena är gynnsamma vindkraft, och det finns möjlighet till nätanslutning. Området har även bra vägar som kan anpassas för transport av vindturbiner och komponenter. En förstärkt infrastruktur kan gynna befintligt näringsliv och möjliggöra nya industrietableringar. Dessutom finns ett växande behov av el i närområdet och i elprisområde SE3.

Utredningsområdet

En topografisk karta över ett skogsområde i Torsby, Värmland, med blå markerade projektgränser, en liten översiktskarta och RWE-logotyp.

Klicka på bilden för att zooma


Fakta om Knarten

Projektet är i ett tidigt skede vilket innebär att områdets förutsättningar fortfarande undersökts. Exempel på utredningar som utförs är fågelinventeringar, naturvärdesinventeringar och kulturmiljöutredningar. Under år 2026 planerar vi att bjuda in berörda intressenter till samråd. Baserat på de, i dagsläget, kända förutsättningar bedöms mellan 15-18 vindkraftverk med en totalthöjd om maximalt 290 meter, kunna inrymmas inom området.

Om projektet realiseras, kan det bidra till att ge:

Cirka 00

miljoner kronor om året i bygdemedel.

Cirka 00 villor

Så många villors årsbehov av el väntas parken producera.

Cirka 00

Lokala årsarbeten för drifttekniker under parkens livslängd.

Tillståndsprocessen

Ett diagram som visar tillståndsprocessen för vindkraftsetablering på land, med steg och samråd i olika faser.
Klicka på bilden för att zooma

För att få bygga en vindpark krävs tillstånd enligt 9 kapitlet i miljöbalken. I detta fallet är det miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Örebro och Värmland som prövar och fattar beslut om vindparken ska få tillstånd eller inte.

Projektet Knarten är i ett tidigt skede vilket innebär att områdets förutsättningar fortfarande undersökts. Under år 2026 planerar vi att bjuda in berörda intressenter till samråd.

Så skapar vindkraften nytta i Torsby

Vi vill åstadkomma en lyckad etablering med förankring och nytta för bygden.

En djupblå rektangel med en ljusblå kontur på en vit bakgrund.

Fler arbetstillfällen

Om projektet kan realiseras skapas nya arbetstillfällen, både regionalt och lokalt. Vindpark Knarten förväntas att tillföra cirka 80 regionala årsarbeten under byggnationen och 6 lokala årsarbeten för våra driftanställda under parkens livslängd.

En blå geometrisk form på en vit bakgrund, placerad till vänster.

En levande landsbygd

Vi använder så långt det är möjligt lokal och regional arbetskraft för byggande och drift av vindparker. Vår ambition är att vår personal och alla underleverantörer som arbetar i projektet så långt det är möjligt ska bo, äta och handla lokalt, så att bygden får så stor nytta som möjligt av vindparken redan från början. Eftersom vi själva främst verkar på landsbygden ligger det även i vårt och våra anställdas intresse att vi har en levande landsbygd som det går att bo och leva i.

En solid marinblå rektangel på en vit bakgrund, utan ytterligare detaljer eller text.

Den lokala delaktigheten är viktig för oss

Det viktigaste för oss är att det är de lokala behoven som styr hur bygdemedlen ska användas. För att ge ett par exempel på bygdemedel till närboende till vindkraftparken, kan pengarna användas till: startfinansiering för solcellsanläggning som förser byarna med egen el, småföretag, föreningar och upprustning verksamheter.

Vi vill gärna ha dialog med lokalsamhället för att få fram förslag och idéer från kringboende om hur bygden kan utvecklas, så att pengarna ger maximal nytta för bygden.

Har du andra idéer? Kontakta gärna oss och berätta vad du tycker är viktigt!

En blå rektangulär form på en vit bakgrund, som representerar ett enkelt designelement.

Del av vinsten till bygden

En vindpark skapar nyttor för alla, men påverkar främst de som bor och verkar i området. Vi tycker att det är självklart att människor som bor i bygden ska få del av den vinst som kommer från vindkraften. Vi ser dessutom gärna att det finns en tydlig reglering för en sådan avsättning så att det blir förutsägbart och lika för alla, oavsett vilket företag som bygger ut vindkraften och var i landet det sker. I väntan på sådan reglering avsätter vi frivilligt 1% av den årliga bruttointäkten till bygden.

En enkel blå rektangel på en vit bakgrund, placerad på vänster sida av bilden.

Stor miljönytta

Vindkraft är det fossilfria kraftslag som kan byggas ut snabbast i stor skala och till lägst kostnad. För varje nytt vindkraftverk som byggs minskar utsläppen. Tack vare den tekniska utvecklingen ger nya vindkraftverk omkring fyra gånger mer el än genomsnittet för befintliga vindkraftverk. Det betyder att vi kan skapa stor klimatnytta med färre verk.

Ett enkelt blått rektangel på en vit bakgrund.

Mer förnybar el

Elförbrukningen i Sverige väntas fördubblas fram till 2045. Industrins, transportsektorns och det övriga samhällets omställning från fossilt till förnybart kräver stora mängder grön el. Tillgången till billig el är viktig för att stärka de svenska företagens konkurrenskraft och värna om arbetstillfällen. Men är också en förutsättning för de stora industrisatsningar som nu sker i mellersta och norra Sverige.

Vanliga frågor och svar kring projektet

  • Området har mycket goda vindförhållanden och det finns en befintlig infrastruktur med skogsbilvägar inom projektområdet vilket gör att behovet av ytterligare ingrepp i naturen minskar. Det är vidare vår bedömning att det är möjligt att placera vindkraftverken med lämpligt avstånd till bostäder och områden med natur- och kulturmiljövärden baserat på myndigheters krav och praxis, även om det är upp till Miljöprövningsdelegationen att slutligt avgöra detta.

  • Om vindkraftparken får tillstånd kommer det att utgå ersättning till lokalsamhället:

    • Den statliga utredningen ”Värdet av vinden” föreslår ersättning till närboende och lokalsamhället, men inget färdigt lagförslag finns i dagsläget.
    • Om den statliga utredningen inte resulterar i en ny lagstiftning avsätter RWE istället 1 % av bruttointäkten till lokala initiativ. Det motsvarar upp till 87,5 miljoner kronor för vindpark Knarten och är i nivå med vad ”Värdet av vinden” skulle innebära. 
    • Regeringen har meddelat att ersättning motsvarande fastighetsskatten ska tillfalla kommunen, det skulle motsvara cirka 95 miljoner kronor till kommunen, utöver nämnda initiativ ovan.
  • När projektet kommit längre i utvecklingen kommer en så kallad synbarhetsanalys samt fotomontage från olika punkter i närområdet att arbetas fram. Dessa utgör längre fram också underlag till samråd och tillståndsprocessen.

  • Det viktigaste för oss är att det är de lokala behoven som styr hur bygdemedlen ska användas. Pengarna skulle exempelvis kunna nyttjas för att bevara och främja den rika kulturhistoria som finns i området, upprustning av fäbodleder, bevarande av trädristningar, underhålla av fäbodar eller återställande av slåtterängar är några exempel.

    Vi vill gärna ha dialog med lokalsamhället för att få fram förslag och idéer från kringboende om hur bygden kan utvecklas, så att pengarna ger maximal nytta.

    Har du andra idéer? Kontakta gärna oss och berätta vad du tycker är viktigt!

En person som bär en mörk knappad skjorta poserar mot en enkel vit bakgrund.

Adam Diebig

Projektledare